Innehåll[Visa]


... som inte går att mäta
vm130_rh
När vi haft svårt att formulera och hävda de kvaliteter vi såg i vårt hus (och även i andra) och när vi såg alla sönderrenoverade och omgjorda hus hämtade vi argument och förståelse i Ola Nylanders budskap om arkitekturens omätbara värden. boknylander01a

Ola Nylander är professor i Bostadens arkitektur vid Chalmers i Göteborg. Syftet är att utveckla kunskapen kring bostaden och boendet. Boken Bostaden som arkitektur, som kom 1999, bygger på hans doktorsavhandling 1998. Han har också givit ut Arkitekturens inre hemligheter 2003.

Omätbara kvaliteter

Vad är det som gör att en del bostäder är mer laddade, stämningsfyllda och trivsamma än andra? Och detta gäller alla typer av bostäder, gamla och nya. De omätbara värdena i en bostad, som ofta försummats i byggandet är enligt Ola Nylander:

- Material och detaljer
- Axialitet
- Omslutenhet
- Rörelser
- Rumsfigurer
- Ljus
- Rumsorganisation
Tillbaka till början 

Material

Material och detaljer betyder mycket för hur vi gör bostaden till vår egen, att vi upplever den som autentinsk och att vi märker att någon visat omsorg när man valt material för olika ändamål. Fönster och dörrar är viktiga detaljer, liksom golv, lister och foder.

Axialitet

Axialitet kan ses som en linje, en axel, som sträcker sig genom två eller flera rum och som ger genomblicksmöjlighet och en samlad upplevelse av rum med olika ljus, storlek och innehåll. Rummen samverkar både visuellt och funktionellt. Rummen inomhus kan också via fönster och fönsterdörrar knytas ihop med landskapet utomhus.
Tillbaka till början 

Omslutenhet

Kontrasten mellan omslutenhet och öppenhet är viktig. Många och stora öppningar främjar rummets öppenhet. Att uppleva både det öppna och det slutna i bostaden är en tillgång och spelet mellan öppenhet och omslutenhet ger en rikare upplevelse. Vi behöver rum som upplevs som den trygga vrån men också rum som upplevs som fria, öppna och ljusa. Alltför ofta är rummen i nya bostäder väldigt lika varandra och det blir lätt slätstruket.

Symmetri, tydliga hörn, obrutna väggfält och tydliga konturlinjer förstärker rummets slutenhet, liksom väggens intryck av massa. Spröjsar och trösklar förmedlar en bild av den borttagna väggytans form och blir ett stöd vid läsningen av rummet. Det förstärker i sin tur rummets slutenhet.

Rörelse

Rörelsens rytm beror på rummens form och storlek. En sekvens av rum ger rörelse och får därigenom en rytm. Genom rummens ljus, form och storlek kan rörelsen bli mer eller mindre dynamisk. Kontrasterna mellan mörka och ljusa rum ger rörelse. Att kunna gå från rum till rum och att kunna välja flera sätt att röra sig mellan rummen är en tillgång. Detta tog man ofta tillvara i gamla hus. Där finns ofta en rundgångsrörelse. Det ger en berikande upplevelse av utblickar, av ljus och form – beroende på från vilket håll man möter rummen. Att kunna ta sig runt, från rum till rum, skapar också en känsla av volym och rymlighet.
Tillbaka till början 

Rumsfigurer

En rumsfigur är rummets form i plan, sektion och storlek. Ett rum med stor volym har en tydlig rumsfigur. Symmetrier i öppningar och inredning förtydligar också rumsfiguren. Upplevelsen av rummets proportioner påverkas av rumsstorlek, inredning, hur öppningar ser ut, ljus och rörelser men också hur det förhåller sig till intilliggande rum.
Tillbaka till början 

Ljus

Ljuset är särskilt viktigt för oss här i norr med våra långa och mörka vintrar. Men det är inte bara mycket ljus vi behöver – ljusets kvalitet är minst lika viktig. Det betyder mycket hur dagsljuset kommer in och möter rummen. Helst ska varje rum ha fönster i två, kanske tre, väderstreck. Ljuset har stor betydelse i samtliga egenskapsområden; som mål för riktningar och rörelser och det förstärker rummens karaktär av omslutenhet. I koncentrerade, avgränsade rum med stor ljusmängd och rikligt med reflekterat ljus blir ljuset förtätat.

Ljuset visar på skillnaderna mellan bostadens inre privata rum och det yttre offentliga rummet och förstärker viktiga delar och händelser i bostaden. Genom att skapa sekvenser av rum med olika ljushet kan mötet mellan det inre och det yttre rummet göras tydligt.

Trots ljusets stora betydelse är många av de fönster som idag sätts in i svenska bostäder klumpiga och fula. Ofta har de en båge och karm som gjorts av slätt virke med skarpa hörn och med spröjs som sitter löst utanpå det yttre glaset. Ljuset blir platt och händelsefattigt. Spröjsen är bara en dekor och får ingen betydelse för ljuset, som blir platt och händelsefattigt.

Glaset som används är ofta ett tungt isolerglas med tre glas, som ger sämre ljus, då varje glas tar bort ljus. Glasytan blir dessutom oproportionerligt liten och de kantiga formerna ger skarpa kontraster mellan ljus och skugga med risk för bländning.
Kopplade tvåglasfönster, där det inre glaset är ett så kallat energiglas, är inte så tunga som en treglasruta. Dimensionerna i fönstrets båge och karm kan då göras tunnare och smäckrare.

Gamla fönsterbågar och karmar är inte profilerade för utseendets skull. När ljuset träffar dem skapas skuggor, halvskuggor, släpljus och direkt solljusbelysta ytor. Det ger milda kontraster som motverkar bländning och fönstret upplevs som behagligt och trivsamt.
Tillbaka till början 

Rumsorganisation

Hur vi organiserar bostadens inre, privata rum och hur vi sätter dem i relation till det yttre, offentliga rummet. De inre, privata rummen ska omvandlas till allt det vi associerar till begreppet hem. Genom tryggheten i det inre rummet kan delar av det yttre rummet införlivas i hemmets sfär. Upplevelsen av närhet till naturen är viktig i processen – visuellt, fysiskt eller symboliskt.
Tillbaka till början 

Externa länkar

Chalmers i Göteborg/Ola Nylander

Tillbaka till början

© Eva Atle Bjarnestam och Ulf Bjarnestam, Drängahuset, 2010