Innehåll[Visa]

advent_stjarna2_rh

Varför firar vi Trettondagen?

De tre vise männen

Långt tillbaka i tiden firades Jesu födelsedag den 6 januari. Dagen kallas Epifania som är grekiska och betyder uppenbarelsefest. Men redan på 300-talet bestämde man sig för att Jesus föddes den 25 december. På trettondagen den 6 januari firas att de vise männens kom till gossebarnet i Betlehem med gåvor av guld, rökelse och myrra. De representerade, enligt sägnen, Europa, Asien och Afrika, de tre världsdelar man kände till under medeltiden. De är alltså en symbol för att hela världen hyllade barnet.

Tillbaka till början

Stjärnsångare och upptåg

Under 1000-talet blev kyrkospel med stjärnsångare vanliga och de blev snart mer värdsliga. I Sverige har vi haft  en tradition då ungdomar gjorde upptåg under julen och klädde ut sig och gick från gård till gård och sjöng och spexade. De tiggde också mat och dryck till julens ungdomsfester. På trettonhelgen klädde man följdriktigt ut sig till de tre vise männen och bar runt en stor lysande stjärna. Judas var mer eller mindre självskriven och ibland var Josef med sin stav med och ibland Maria med barnet. Stjärnsångarnas besök var både stämningsfulla och burleska och har varierat i olika landsändar och vid olika tider.

Tillbaka till början

Julens sista dag

Förr var trettondagen den 6 januari julens sista dag. I folktron hade de döda under julnatten (natten mellan julafton och juldagen) återvänt från kyrkogården till sina hem, men nu var det dags för dem att ge sig tillbaka till gravarna. Därför kallades trettondagen i Småland till exempel för "farängladagen".

Tillbaka till början

© Eva Atle Bjarnestam, Drängahuset, 2010