Innehåll[Visa]

pask_gladpask_rh

Varför firar vi Påsk?

Påsken är den äldsta och största kristna högtiden. Den firas till åminnelse av Jesu uppståndelse men har sina rötter i den judiska påskfesten till minne av israelernas uttåg ur Egypten. Påsken är rörlig i almanackan och infaller den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen och kan därför variera mellan den 22 mars och den 25 april.

Det vi kallar påsk består egentligen av tre perioder, fastlagen, fastan och påsk.

Påsken följs av 40 glädjedagar. På fyrtionde dagen infaller Kristi himmelfärdsdag och 50 dagar efter påsk är det pingst.
Tillbaka till början 

Om fastlagen, fastan

Fastlagen var ursprungligen bara en dag, tisdagen före fastan och kallades fastlagen. När fastlagen senare kom att beteckna tre dagar, kallades den ursprungliga fastlagsdagen för fettisdagen. Under fastlagen åt och drack man mycket inför den stundande fastan. Man åt vitt bröd, hetvägg, en rund bulle med fyllning. I dag kallas fettisdagsbullarna semlor (från latinets simila, bulle av vetemjöl).

pask_03_rhUnder fastlagen var det vanligt att överraska sina sovande vänner med en ordentlig risbastu. Möjligen går denna sed tillbaka till hednatidens tro att den som berördes med ris antogs få en del av trädets kraft. Sedan åtminstone slutet av 1700-talet pyntades riset. Fjädervippor har använts i minst 150 år men det var under 1930-talet som det blev allmänt med fastlagsris.

Fastan börjar på askonsdagen. Det var den katolska kyrkans förberedelsetid inför påsken. Då skulle man fasta och leva återhållsamt i 40 dagar. Den sista veckan i fastan kallas stilla veckan eller dymmelveckan. Dymmeln, från onsdag till fredag, var fastans strängaste tid. Inget arbete skulle förekomma. Under dymmelveckan var häxorna speciellt farliga. Man måsta stänga dörrar och spjäll och ställa undan redskap.
Tillbaka till början  

Om skärtorsdag

Skärtorsdag firas till åminnelse av nattvardens instiftande. Namnet skärtorsdag kommer av verbet "skära" i betydelsen rena.

pask_rhSkärtorsdagsnatten var enligt folktron häxornas natt då de åkte till blåkulla. Från Värmland finns det belagt redan 1863 att ungdomar klädde ut sig till påskkäringar och -gubbar för att dela ut påskbrev på skärtorsdag. Kring sekelskiftet 1900 skickades många påskkort. En sed som avtagit jämfört med julkort. De senaste 50 åren har seden med påskkäringar på skärtorsdagen ökat i hela Sverige. I västra Sverige finns också seden med påskeldar.
Tillbaka till början  

Om långfredag

Långfredag är sorgens dag, Jesu dödsdag. Förr fick man inte ens gå till grannen på långfredag, inget arbete, ingen lek. Fram till 1969 var alla offentliga nöjestillställningar förbjudna.
Tillbaka till början  

pask_04_rhOm att äta ägg och påskharen

När Sverige var katolskt fick man inte äta ägg under fastan. Därför åt man desto fler när fastan upphörde till påsk. Och hönsen började då värpa igen efter vinterns uppehåll. Ägget symboliserar i den kristna världen Jesu uppståndelse och oändligheten. Det var vanligt att man gav bort ägg och då dekorerade man dem också. Numera är det ägg fyllt med godis man ger bort. Denna sed går tillbaka till slutet av 1800-talet. Ibland säger man att tuppen gömt äggen så man får leta rätt på dem.

Påskharen kom från Tyskland till Sverige i slutet av 1800-talet. Men i Sverige är påsktuppen mer vanlig.
Tillbaka till början  

© Eva Atle Bjarnestam, Drängahuset, 2010