Innehåll[Visa]

nyarstelegram_rh

Varför firar vi Nyår?

Att vaka in det nya året var från början ett nöje för överklassen.  Ungdomarna började så småningom ta efter. Klockringningen vid tolvslaget i radion, som man började med 1927, gjorde traditionen mer spridd.  Från 1950 kunde man höra alla Sveriges domkyrkoklockor i radion och Sven Jerring kommentarer.  TV började också sända nyårsfirandet på Skansen med Lord Tennysons " Nyårsklockorna". Nyår firas gärna i offentliga miljöer och att skjuta in det nya året med skott går långt tillbaka i tiden.

Tillbaka till början

Sylvesterbal

Inom vissa kretsar ordnade man sylvesterbaler (på Sylvesters namnsdag) numera nyårsbaler. Förr gjorde man också nyårsvisit, men det är bortglömt idag.

Att stöpa bly

På nyårsafton kunde man också få veta mer om framtiden. När man stöpte bly kunde man sia om framtiden efter formerna på blyet. 

Tillbaka till början

Att niga under nymånen

Även bondebefolkningen undrade hur det skulle bli under det nya året. Ungdomarna ville veta om de skulle bli gifta och hur deras tillkommande skulle se ut. Och man undrade också om någon skulle gå bort. Nymånen, "nyårsnyet", användes för at tolka framtiden. Unga flickor skulle niga tre gånger för nymånens skära och läsa upp en vers:

God dag, nyårsny
Säg mig vems bröd jag ska baka
Vems säng jag ska bädda
Vems barn jag ska föda
(ur "Den stora julboken" av Jan-Öjwind Swahn)

Från Västergötland berättas om flickor som gick ut klockan 12 och sopade utanför förstugan, för då skulle den tillkommande komma på besök nästa dag.

Tillbaka till början

Nyårsdagen

Nyårsdagen är det borgerliga årets första dag. Enligt folktron skulle ens sinnesstämning och humör den dagen stå sig resten av året. Var man glad skulle man vara på gott humör hela året, gick man upp tidigt blev man morgonpigg och för att hålla sig frisk ett helt år skulle man äta ett äpple.

Man skulle absolut inte låna ut pengar eller betala något, då blev det bara utgifter under det kommande året. Årets första besök var också viktigt. Kom det en man betydde det tur, kom det en kvinna betydde det otur. Speciellt om det var en äldre dam.

Kuriosa: I det gamla romarriket firades nyårsdagen den 1 mars fram till 153 f Kr och i  Sverige firade vi nyårsdagen den 25 mars fram till 1500-talet. Även i England firades nyårsdagen den 25 mars och i  Ryssland den 1 september ända fram till 1700-talet.

Tillbaka till början

© Eva Atle Bjarnestam, Drängahuset, 2010