farsdag_affisch_rh

Varför firar vi Fars dag?

Fars dag infaller andra söndagen i november. Precis som Mors dag har den här dagen skapats efter amerikanskt mönster. Mrs John Bruce Dodd ville 1910 hedra sin far, som var änkeman och som ensam hade uppfostrat sju barn. Seden kom till Sverige 1931 och i slutet på 1940-talet bildades en nordisk kommitté av köpmän för att sprida Fars dags-firandet. Men man har inte lyckats riktigt, för Fars dag har inte firats lika mycket som Mors dag. Under senare år att antalet ensamma pappor ökat och det kan i sin tur kanske förklara att firandet har ökat, liksom föräljningen av farsdagskort.

I början av 1960-talet samlade Nordiska museet in uppgifter om firandet av Mors dag och Fars dag. Det visade sig att många äldre till en början hade varit negativa till firandet. Man tyckte att det var "onödigt fjäsk”. Men firandet spreds via tidningar och genom skolorna. Och inte minst genom handeln. I skolorna fick barnen göra gratulationskort med flaggor och blommor. Både Mors dag och Fars dag påminner om födelsedagsfirande.

Tillbaka till början

Den vanligaste fars dags-presenten

Den i särklass mest vanliga fars dags-presenten är slipsen. Varannan pappa får en ny slips på fars dag. Andra vanliga presenter är böcker och strumpor. Om far själv får välja, vill han (enligt en nätenkät från 2001) helst ha whisky, cd-skivor och böcker.

Över två miljoner pappor kan bli uppvaktade på Fars dag i Sverige. Ungefär en tredjedel av dessa kan hyllas hemma av sina barn. Alla andra pappor har antingen utflugna barn eller sina barn hos mamman. 

Tillbaka till början

© Eva Atle Bjarnestam, Drängahuset, 2010

advent_stjarna_rhVarför firar vi advent?

Om Anders-dagen

Vi börjar lite tidigare, nämligen på Sankt Andreas dag den 30 november, numera Anders-dagen. 

lucia_utstallning_1_rh

Varför firar vi Lucia?

I Syrakusa var den 13 december helgad åt Sankta Lucia, Syrakusas skyddshelgon. Enligt legenden dog hon som martyr år 304.

Vårt Luciafirande har sina rötter i medeltiden och i 1600- och 1700-talet. Till de gamla traditionerna har moderna seder lagts till.

Under medeltiden markerade Lucia julfastans början. Då ställde man till kalas och åt ordentligt just innan fastan började tidigt på Luciadagens morgon. Det var vanligt att man slaktade julgrisen just till Lucia.

Tillbaka till början

Lucianatten

Enligt folktron ansågs Lucianatten vara årets längsta dag (vilket den också var under delar av medeltiden). Detta gällde fram till 1750- talet, då vi i Sverige gick över till den gregorianska tideräkningen och vintersolståndet flyttades till den 21 december.

julkort1_rhVarför firar vi jul?

Som kristen högtid firar vi Jesu födelse den 25 december. Men julen anknyter också till gamla traditioner att fira vintersolståndet. Vi har blandat våra gamla seder med firandet av den kristna högtiden.

Julfriden rådde från det att kyrkklockorna ringde in den på julaftonen till och med trettondagen. Under den tiden skulle man hålla fred med varandra och även skona de vilda djuren.
Tillbaka till början  

Om dopparedan

Nedräkningen inför julen kallades ofta dan före dan före dan före dopparedan. Att kalla julafton för dopparedan är unikt i Sverige även om man doppade i grytan i övriga Norden. På julafton var det praktiskt att sabbt doppa lite bröd i köttspadet, som ändå stod på spisen, när man förberedde julmaten som bäst. Dopp i grytan går också tillbaka till medeltidens julfasta som varade fram till julaftons kväll. Det var alltså inte tillåtet att äta kött fram tills dess, men det kunde man komma runt genom doppa bröd i köttspadet och få känna köttsmaken i alla fall. Det doppades ofta förr, inte bara på julen, eftersom man inte bakade så ofta och brödet blev hårt. Då behövdes det mjukas upp för att kunna ätas.
Tillbaka till början  

nyarstelegram_rh

Varför firar vi Nyår?

Att vaka in det nya året var från början ett nöje för överklassen.  Ungdomarna började så småningom ta efter. Klockringningen vid tolvslaget i radion, som man började med 1927, gjorde traditionen mer spridd.  Från 1950 kunde man höra alla Sveriges domkyrkoklockor i radion och Sven Jerring kommentarer.  TV började också sända nyårsfirandet på Skansen med Lord Tennysons " Nyårsklockorna". Nyår firas gärna i offentliga miljöer och att skjuta in det nya året med skott går långt tillbaka i tiden.

Tillbaka till början

Sylvesterbal

Inom vissa kretsar ordnade man sylvesterbaler (på Sylvesters namnsdag) numera nyårsbaler. Förr gjorde man också nyårsvisit, men det är bortglömt idag.

Att stöpa bly

På nyårsafton kunde man också få veta mer om framtiden. När man stöpte bly kunde man sia om framtiden efter formerna på blyet. 

Tillbaka till början