Innehåll[Visa]

Juan Gris [Public domain], via Wikimedia CommonsModernismen inom konsten

utvecklades från ca 1905 och omfattade till exempel expressionism, kubism, konstruktivism, dadaism, surrealism (se ismer under Ordlista 1900-talet) och popkonst. Man hävdade att konstverket var självständigt i förhållande till verkligheten och man ville inte bara återskapa utan skapa något nytt.

Tillbaka till början

För modernismens framväxt inom arkitektur och formgivning hade Bauhausskolan i Tyskland 1919-33 stor betydelse, trots att den fanns till under så kort tid. Stilen uttryck­tes med enkla och geo­metriska former och mönster utan dekora­tioner. Man gjorde de första stålrörsmöblerna i slutet på 1920-ta­let, som blev stilbildande för modernismen, men som egentligen inte slog igenom förrän flera decennier senare. 

Vid Parisutställningen 1925 fick Le Corbusiers paviljong l'Esprit Nou­veau stor betydelse för den kom­man­de utvecklingen och modernis­mens genombrott. 

För modernismen/funktionalismen skulle funktionen och ändamålet bestämma form­giv­ningen. Det som var funktionellt var också vackert. All de­ko­ra­tion för deko­ra­tionens skull bann­lystes. Släta, vita ytor och enkla, geometriska for­mer var typiska i Bauhaussko­lans anda. Svart var modefärg gärna kombinerat med böjda stål­rör. 1927 kunde man möta modernismen på uställlningen Die Wohnung i Stuttgart. Man ville gestalta en skön ny värld i takt med den nya tekniken, byggd på standardisering och massproduktion.

I USA kallades modernismen International Style efter en utställning på Moderna museet i New York alldeles i början på 1930-talet.

Svensk modernism/funktionalism

Tillbaka till början

I Sverige var Hemutställningen 1917 i Liljevalchs konst­hall i Stockholm ett första försök att föra ut bra heminredning och god design till bredare grupper, även till arbetarklassen. Men Gregor Paulsson konstaterade i Slöjdföreningens skrift Vackrare vardags­vara 1919, att det inte hade varit möjligt att få några fabriker att tillverka möblerna på utställningen och pekade på att en av orsa­kerna var att världen varit i krig.

See page for author [Public domain], via Wikimedia CommonsPå bilden ses Hemutställningens arbetsutskott; från vänster: Erik Wettergren, August Nachmanson, David Blomberg och Elsa Gullberg.

Gregor Paulsson hade varit i Berlin 1912 och studerat Deutscher Werkbunds skrifter. Deutscher Werkbund var en sammanslutning av arkitekter och konstnärer som ville nå ut till människorna genom massproduktion och standardisering, men man ville också tillföra konst­närlig kvalitet. Han tog med sig erfarenheterna hem till Svenska Slöjd­föreningen och deras kampanj Konst­nären till industrin 1915.

Men den vackrare vardagsvaran kom inte ut till folket nu heller. Ekonomin blev bättre och stilen mer lyxig än vardaglig. Stilen uppfat­tades utomlands som specifikt svensk och kallades Swedish Grace. Den nådde sin höjd­punkt på Parisutställningen 1925. Carl Bergsten ritade Sveriges ele­ganta utställ­nings­­pa­viljong och glaskonstnärerna Simon Gate och Edward Hald fick sitt inter­nationella genom­brott. Le Corbusier väckte, som nämnts ovan, uppmärksamhet med sin pavil­jong L’Esprit Nouveau, som mer pekade mot modernismen.

By Sigurd Lewerentz / Svensk Form (Svensk Form) [GFDL (www.gnu.org/copyleft/fdl.html) or CC-BY-SA-3.0 (www.creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/)], via Wikimedia Commons

Genom massproduktion skulle den vackra vardagsvaran nu äntligen nå ut till folket. Stockholmsutställningen 1930 blev en stor manifestation av de nya funktionalistiska idéerna. Gregor Paulsson blev en drivande kraft även nu. Utställningen väckte heta känslor med en debatt mellan ”tradis” och ”funkis”. Mot funktionalisterna hävdade de s k tra­di­tio­na­lis­terna hantverket framför den utarmande industri­produktionen. Med debattskriften acceptera 1931 ville Gunnar Asplund, Sven Markelius och Gregor Paulsson m fl bryta udden av kritiken mot Stockholmsutställningen.

Den svenska funktionalismen kallades Swedish Modern och inför världsutställningen i New York 1939 beskrevs den som den nya stora inredningsstilen i USA och kom inte bara att omfatta svenskproducerad formgivning och inredning. Den svenska utställ­ningskatalogen hette Swedish Arts and Crafts - Swedish Modern – A Movement towards Sanity in Design. I katalogen går man igenom den svenska stilhistorien från 1600-talet och framåt och påpekar i början att i ett land med långa och mörka vintrar är människor tvungna att tillbringa mycket tid inomhus och att hemmet då på ett naturligt sätt blir före­mål för mycken uppmärksamhet och omvårdnad.

Man poängterar att Swedish Modern egentligen inte är en stil utan en rörelse, som man definierade så här:

Swedish Modern betyder:

  • hög kvalitet på vardagsvaror, som skall vara åtkomliga för alla genom utnyttjande av modern teknik.
  • naturliga former och ärlig materialhantering
  • estetiskt tilltalande varor tack vare ett nära samarbete mellan konstnärer och tillver­kare.

Scandinavian design blev berömt speciellt under 1950-talet.

Tillbaka till början

Modern finsk design på Youtube

omslagb

Källa, formgivare: De formade 1900-talet av Eva Atle Bjarnestam, se Design a-ö.


©: Eva Atle Bjarnestam, Drängahuset, 2001, 2010